Läslogg för “En obekväm sanning”

I kursen Ingenjörsmetodik ingår att läsa en bok om miljöhänsyn. Mitt eget val föll på En obekväm sanning av Al Gore.

En obekväm sanning är en i mitt tycke lättläst bok med mycket bilder och diagram. Al ger läsaren en insikt i olika problem den globala uppvärmningen ger upphov till. Några av dessa är översvämningar, krigsutbrott, kraftfullare väder och andra skeenden som resulterar i dödsfall. I slutet av boken slår Al hål på ett flertal myter om den globala uppvärmningen och ger tips på hur man själv kan bekämpa den.

Jorden sett från Apollo 17 med solen nästan rakt bakom kameran.

Jorden sett från Apollo 17 med solen nästan rakt bakom kameran.

En detalj jag märkte var att Al inte tar upp något positivt Bush-administrationen gjort för miljön. Beror det på att Al vill framstå i bättre dager eller har Bush-administrationen helt enkelt inte gjort något positivt för miljön?

En återkommande tanke uppstår när jag läser om människors lidande. Al tar bland annat upp krigen, svälten och sjukdomarna i Afrika. Tanken som uppstår är “Men låt dem dö, det minskar ju mängden människor och därmed överbefolkningen” direkt följt av “Usch, så kan man ju inte tänka, de har ju samma rätt till livet som alla andra!”. Problemet är att många i västvärlden slår fast att alla har rätt att leva, men sedan inte gör något mer. Paradoxalt nog “utförs” då den första av mina tankar eftersom en del människor inte får den hjälp de behöver. Om man inte gör mer än att tänka blir följden att utvecklingsvärldens befolkning dör, vilket vi ju slagit fast att de inte ska behöva göra.

Under historielektionerna i skolan fick vi lära oss om medeltidens feodalism med sina samhällsklasser, adeln och de livegna. En av mina klasskamrater utbrast att om hon ingått i dåtidens adel skulle hon minsann ha gjort något för de mindre välbeställda. Är det någon mer än hon som tänkte så? Om du svarar ja på den frågan har du världens möjlighet att bevisa att du menar allvar. Det är inte svårt att tänka sig dagens västvärld som adeln och Afrikas befolkning som de livegna men hur många av oss i Sverige, dagens högadel, har eller kommer att arbeta som volontär i ett u-land? Eller göra något liknande? Om det enbart är ett fåtal, är vi då bättre än medeltidens adel? Jag tror inte det.

Människans passivitet är ett hot som även Al tar upp. Eftersom alldeles för få gör något åt den globala uppvärmningen ser det minst sagt dystert ut för mänsklighetens framtid. Varför jag säger “mänsklighetens” och inte “Jordens” återkommer jag till. Trots den dystra prognosen finns det ändå en liten chans med tanke på vad vi faktiskt redan åstadkommit. I boken går det att läsa hur ozonhålet över Antarktis sakta läker tack vare Montrealprotokollet som skrevs under av 27 nationer 1987. Ett annat exempel är de 420 kg kolutsläpp vem som helst kan spara genom att källsortera. Av sättet det senare exemplet framställs får man anta att det är en stor siffra.

Miljöförstöring under andra världskriget.

Miljöförstöring under andra världskriget.

Varför sa jag att det är mänskligheten som hotas och inte Jorden? Det finns en egentligen rätt enkel förklaring. Jorden bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan (4 600 000 000 år) varav människan endast funnits en bråkdel av tiden. Tänk dig att hela Jordens historia är komprimerat i ett år och att klockan nu är 24:00:00 nyårsafton. I det perspektivet har människan funnits i fyra timmar och ett människoliv varar i en halv sekund. Även om mänskligheten skulle drabbas av omfattande katastrofer på grund av den globala uppvärmningen med kärnvapenkrig som följd kommer Jorden att finnas kvar. Efter ett par hundratusentals år har Jorden läkt såren från människans framfart och därefter fortsatt att utveckla liv på samma sätt som vår planet alltid har gjort. Miljödiskussionen handlar således inte om Jordens överlevnad utan om VÅR överlevnad.

När jag har läst boken och ser på omvärlden är jag uppriktigt sagt inte är säker på att vi överlever till 2019, det vill säga om tio år. Men även om framtiden ser dyster ut är detta en tanke jag förtränger och försöker göra något åt. För om vi inte försöker göra något åt klimatkrisen ser framtiden nämligen inte dyster ut, då är den helt svart.

Källor

  1. Al Gore, En obekväm sanning, Damm Förlag AB, 2007, ISBN-10 91-7130-848-2.
  2. Britt Gynther och Stig Carlson m.fl, Faktakalendern 2009, Bokförlaget Semic, 2008, ISBN-13 978-91-552-5415-5
  3. Wikipedia-artiklarna ovan, källa http://sv.wikipedia.org/ [Citerat: 2009-04-02 ca 22:30].

Word-version

Se även: Argument om global uppvärmning.

This entry was posted in Allmänt, Studentliv and tagged , , , . Bookmark the permalink.

1 Response to Läslogg för “En obekväm sanning”

  1. Pingback: Tankar och kuriosa - Bloggarkivet » Argument om global uppvärmning

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *